Triss i Maxi - sålda i paket! / Triple Maxis - sold in one package!

 Det känns oväntat tomt och lite sorgligt. Och ändå står de faktiskt kvar på exakt samma plats där de stått i många år. Faktum är att jag i bästa fall sett dem några enstaka gånger, där de stått och samlat damm, längst in i garaget. Riktigt tjockt med damm dessutom!
 Jag vill verkligen minska ner på min bil-samling, tro det eller ej! Insikten om att jag blir äldre har till slut drabbat även mig. Rent statistiskt kan jag inte hinna med så värst många tidskrävande helrenoveringsobjekt - kanske behövs minst 1000 timmar per bil! Bättre då att någon som är yngre tar över några av dem. Jag har ju dessutom åtskilliga andra bilar att ägna mig åt!

Grill från Toyota - hemskt!
Front grill from a Corolla - horrible!

 Alltså är jag ganska nöjd med att ha sålt tre (3) Austin Maxi "i paket"! Visserligen för en mycket blygsam peng men ändå. Det smartaste av allt, för både köpare och säljare, är att vi gjort en verkligt arbetsbesparande överenskommelse! Garageplatserna ingår varför alla Maxi står kvar tryggt t v. För en gångs skull inga ryggknäckande bilknuffningar med halvt fastrostade bromsar och läckande däck! Och inga tidsödande förflyttningar med bilsläp till ett annat avlägset garage. Ja självklart - tids nog skall bilarna till köparens renoveringsgarage, men det brådskar inte. Alltså borde det inte kännas tomt. Jag kan åka till garaget och titta till bilarna när jag vill. Men de är inte längre mina - varför nu det skall vara så viktigt? Vi bilsamlare är ibland ganska knäppa. Säkert lider vi av någon helt obotlig (men ganska njutbar) bokstavskombination.

Lite saknas - förre ägaren "påbörjade" motorrenovering!
Minor parts missing . previous owner "started restoration"!

 Men nu är alltså försäljningen ett faktum, inklusive "formalia" med pengar, kvitton och papper till Bilregistret. Totalt var det över 70 "register-hållningsavgifter". Tre avställda bilar i drygt 24 år! Jag lovade köparen att sortera in alla bilhandlingar i en pärm. Historien om en bil kan i ibland vara lika intressant som själva bilen, tycker jag.  Två av dem (GZG450 och HFZ293) har aldrig jag kört - de köptes som renoveringsobjekt med både rost och mekaniska brister!

24 års damm ger mycket "patina".
24 years of "original" dust. 

 Du har kanske läst om dem i tidigare inlägg på bloggen? En hämtades med trailer i Husqvarna och den andra kom från Östhammar. Men den tredje Maxin  (AZH049) rullade drygt 1500 mil från 1991 till 1993 som hårt arbetande bruksbil.  Drömmen var självklart att alla dessa tre Maxi skulle ha renoverats till i varje fall körbara bilar - någon "ledig vinter". Men inget har hänt och många vintrar har töat bort sedan dess! Nu är det dags för en ny och mer entusiastisk ägare (som dessutom redan har en Maxi). Och jag själv då - vad skall jag göra? Ja förutom alla mina Rover finns det fortfarande några Austin Maxi att jobba med - ytterligare 4 st gömmer sig i garaget! Men de bilarna får bli en annan historia!

In english

Empty and a bit sad but now a "package" of three Maxis has found a new owner, a bit younger than myself. I really have to cut down on my car collection. I will never have time to finalise so many restoration projects (requiring more than 1000 manhours per car).

GZG450 utan säten - Ovanligt rymlig!
 GZG450 without seats - very roomy! 

 And I still own four (4) Maxis, many Rovers and some other cars - more than enough to restore and keep running for my lifetime! The cars I just sold have collected dust for 25 years and two of them (GZG450 and HFZ293) I have never driven one single meter! The third Maxi (ZH049) was used as a daily runnner years 1991-93. And they will stay for some more time, because space for the cars were included in the deal! What will happen in the future for my remaining four (4) Maxis is a good question and a story I might tell another time!

Två Maxi, samt kanske en tredje? Titta noga!
Two Maxi and perhaps a third one? Watch closely! 

3 Maxi blev 5 - hur gick det till? / 3 Maxis are suddenly 5 - how did it happen?

Redan 1991 fanns typisk Maxi-rost!
Already 1991 - typical Maxi corrosion!

Ännu en gång får tidsmaskinen justeras 26 år bakåt i tiden - till 1991. Det var då jag köpte AZH049, som blev en bra "slit-och-släp-bil" tom 1993. Nu ville Anders sälja ytterligare en Maxi! GZG450 var en ganska sen 1750 - årsmodell 1974 och i princip i originalskick. Faktiskt "nästan körbar" dock med en del synlig rost. Priset var som senast - dvs1000 kr inkl fri hemkörning till Gästre. Jag bestämde att detta blir en bra bas för en "framtida renovering".

 Bilen ställdes åt sidan något år, eftersom det började bli ont om garageplatser. Tyvärr ställdes den utomhus, vilket ökade på rostskadorna en hel del!

Unik och ful grill (ex Toyota).
Unique and ugly (ex Toyota Corolla).

Och sedan gick det nästan ett år. En annons i Classic Motor om Maxi-delar verkade intressant. Mycket nytt och ändå mer begagnat fanns i Husqvarna. Problemet var bara att för att få köpa delarna måste jag också köpa en komplett Maxi! HFZ293 var också en 1750 från 1974. Den visade sig vara tillverkad bara ca 200 chassinr senare än GZG450 - intressant . Kanske kom de av produktionslinan i  samma dag? Säkert skeppades de på samma båt till Sverige. Jovisst köpte jag bilen, även om priset denna gång var hisnande 2000 kr! Samt en rimlig slant för en massa delar. Det blev två resor T&R Husqvqrna. En hyrd flyttbuss för alla delar och helgen efter en hyrd biltrailer för den "blå skönheten". Såld ny i Husqvarna och endast två ägare! Kulören var original (snygg tycker jag) och en ganska bra omlackering var gjord på en upplagad kaross. Tyvärr fanns motorproblem med det mesta nerplockat. Och ovanpå detta en grill som var långt från original - tydligen "hemmasnickrad" av skrotad Toyota Corolla. Inredningen var också hemsnickrad - både instrumentpanel och dörrsidor var gjorda av "folierad" masonit. Hemskt originellt - men framförallt hemskt! Nå - inget stort problem att fixa. Jag hade ju reservdelsbil att låna prylar från. Just nu saknades bara tiden, men "snart drar jag nog igång renoveringen "? Så blev det inte - en hel del annat kom emellan.

 

 

 

Både HFZ293 och GZG450 hamnade så småningom i samma garage - de har alltså följts åt sedan produktionslinan. Faktum är att de har stått på samma fläck sedan mer än 20 år!

 
IN ENGLISH:

Another step - 26 years back in time. Same seller (as with AZH049) sold me another Maxi 1750. Same price 100 Euro incl free delivery. Not possible to drive but very original with some rust. GZG450 is good base for an original restoration, I thought. But no time was availible so the car was put aside for the (nearby) future.

 

Another year passed and it is now 1992. An advertisment in a Swedish classic car magazine cought my interest. For sale was a van-load of new and used Maxi parts for a very reasonable price. If - I also bought a complete Maxi 1750! Which I did - for the hefty price of 200 Euro. However the body was restored and with new paint in original blue. HFZ293 was also from 1974 with a serial number less than 200 cars from GZG450. If not produced the same day they were definately on the same ship to Sweden. Only two owners but the seller had "improved" the front with grill-parts from a Toyota Corolla. And the instrument panel and inner door sides were also homemade from "patterned" masonite - odd and ugly!

Both Maxis finally ended up in the same garage awaiting much needed restorations, "mates" since the production line? They have stayed at exactly the same spot for more than 20 years! Maybee time for a change?

Austin Maxi nr tre gör entré! / Austin Maxi No 3 !

Tyvärr var det länge sedan det hände något på bloggen - ja flera år sedan faktiskt. Men nu är det dags för en nystart!. Jag känner verkligen för att skriva, eftersom det har hänt en del i familjens "fordonspark"! Tidigare har jag bara skrivit på engelska. Dels har mina engelsktalande vänner, som också är intresserade av gamla fordon, kunnat läsa lite. Dels är det är ett bra sätt att öva mina engelska skrivkunskaper. Men from nu (oktober 2017) kommer jag att skriva på svenska - kanske med några korta sammanfattande rader på engelska (om energin räcker till)?

Jag börjar med något som hände redan för 26 år sedan! Då hade jag redan två Austin Maxi 1750. GPW451 från 1972, som jag körde som bruksbil under 1986 och 1987 och GML981 från 1973, som enbart köpts som reservdelsbil. I början av augusti 1991 ringde min kompis Anders och undrade om jag inte ville köpa ännu en Maxi - körbar men risig. Priset var bara 1000 kr och "hemkörning" till Gästre ingick. Inom ett par dagar stod AZH049 på gårdsplanen - enligt typintyget en 1750 från 1972, men det satt en 1500 motor i den! Det var ingen skönhet. Bulig och spacklad kaross, samt matt lack i en hemsk gröngul/beige färg. Framstolarna var utbytta mot do från Saab 99. Bilprovningen hade någon vecka tidigare delat ut 4 st 2:or för dåliga bromsar, däck, mm. 



Tyvärr hittar jag inga foton på AZH049 - det får duga med ett
SV foto på en av mina Maxi i snarlikt skick, Som tyvärr måste
skrotas eftersom rosten hade gått för långt!
 Gissa gärna vad det är för (brittiska) motorcyklar i bakgrunden
och till vilken bil motorblocket passar!

Jag offrade några timmars bromsjobb och en omgång begagnade däck på bilen. Dessutom monterades en begagnad dragkrok, vilket krävde ny registrerings-besiktning. I september blev den godkänd och fick börja ett hårt liv som bruksbil. Försedd med släp drog den villigt hem många lass både med byggmaterial och annat tungt. Den visade sig vara en perfekt hundbil - vår labrador stortrivdes i bagageutrymmet. Löpande service samt lite slitdelar kompletterades med ett rostfritt avgassystem från Raka Rör i Göteborg. AZH049 rullade 1540 mil på ca 16 månader och endast en gång blev jag stående - motorn stannade då bränslefilter saknades så att förgasaren beckade igen. Total milkostnad var ca 11 kr/mil (bensin kostade 1992 under 7 kr / liter) varav en oljeförbrukning på 3 liter / 1000 km stod för en hygglig andel! Nej - den var inte så miljövänlig. I början av 1993 var det slutåkt, då ett antal fel inträffade samtidigt och bilen ställdes av.
Inte trodde jag då att den skulle bli stående i garaget mer än 24 år!


IN ENGLISH:

This restarted blog begins 26 years back in time, With the Austin Maxi (reg.no AZH049) that I drove 1991-1993. Bought for 100 Euros and transporting heavy loads of building material on a trailer it did a very god job. And our labrador loved sitting in the back of the Maxi. Running cost of 0,11 Euro per km is not bad either (but in those days Swedish petrol was less than 0,7 Euro / Litre). It was not a pretty Maxi, but it only let me down once in 16 months and 15400 kms - clogged carburettor since no petrol filter! In beginning 1993 all sorts of problems happened in one week and the Maxi was taken off road "for some time". I had no idea it would be collecting dust for 24 years before sold in 2017!

Sorry - no photo of AZH049! But instead (above) of a Maxi in similar condition, however scrapped 1987 since rust was to expensive to fix. Try guessing what (British) bikes in the background and to what car the engine block belongs!


Utan Maxi får även enkla transportmedel duga!        With no Maxi I had to accept any substitute!

"Rulles" first startup after the long winter

April 28 2012 - warm and sunny and a perfect day to start up our Rover 75 after the long winter lay up. 

Thanks to Internet I only contacted one Swedish authority to activate both insurance and make the car legal for road use - very convenient indeed! The five months lay up has saved me big money in tax and insurance. But more important the Rover has been indoors protected from the wet and salty roads.

 After connecting the newly charged battery "Rulle" started within a second and it took another two seconds for the oil pressure light to go out - "business as ususal". Still on winter tires I took the car for a 10 km trip on our winding country roads. I had almost forgotten how comfortable and quit the Rover 75 is - it is a relief to drive a Rover! I washed of all dust and dirt and changed to the almost new summer tires on the newly bought Connesieur rims. The result is rewarding and although the car is now 12 years and has done 150000 kms it looks very good. Next step will be new oil and filter and some other service. Soon "Rulle" will be prepared for a long nice summer roving around with Anna and myself.

Rover 2000 - a real classic but also a surprisingly modern car



An early advertisment for Rover 2000 from spring 1966 - just the same time
as my own car was produced in Solihull.


If you are not familiar with the Rover 2000 (also called the P6 model) perhaps I should provide some compressed history. You can find much more information on Wikipedia and many other sites. Of course I recomend Rover Club of Sweden (some pages in english) where I have been a member since the club was founded in 1986 and the P6 Rover Owners Club.

Rover 2000 was launched on Earls Court October 1963 as a completely new saloon car that inherited almost nothing from the earlier Rover P4 and P5 models. It was and still is unique with many unusual technical solutions and very much with safety in mind. Rover 2000 was the first car in 1964 to win the european "Car of the Year" award and now, almost 50 years later, it can still be used as an everyday car for almost any purpose.

Most tests in the magazines from 1963 and on praised the Rover 2000 in almost all respects and it was very much a drivers car. Rover 2000 was an instant sales success and for a number of years the factory could not produce enough to satisfy demand. In 1966 Rover 2000 was joined by two more models - the 2000TC (Twin carburator) and 2000 Automatic. At the same time the basic model was now being renamed the 2000SC (Single carburator).

In Sweden the previous importer Gjestvangs AB gave up and the new agent was Harry Karlsson Bil AB in Gothenburg. This change is one reason why the oldest Rover 2000 in Sweden was not registered until April 1965 - there are no known cars of 1964 model year!

Rover 2000SC 1966 "rediscovered"!



Sorry about photos but there are none of the car presently!
However this picture from one of the first leaflets is lovely
or what do you think?

 I have owned this car since 1988, but during all these years I have never driven it at all. How come? Simply because it was bought with a broken engine and not much has happened since!

During my 23 years of ownership an early Rover 2000 has become quite a rare sight on swedish roads. It was not a very common car when it was new and now it is the 20th oldest 2000SC in Sweden. Of the nineteen cars that are older only four are used regularly. And more surprising is that of the remaining fifteen cars eight has been "off the road" for more than 25 years, with one not driven since 1972! I do not want to see my Rover 2000SC unused for 40 years so now it is time for me to finally bring it back to life and the open road! 

There will be a lot of work involved with engine, brakes, electrical system and other areas. If you have an interest in Rovers and some spare time - please join me on the "restoration trip" on this blog. I will try to make a regular update from now on.

Latest addition in 2009 - a rare Rover 820Ti





Good looks from most angles

 

I always wanted an 820Ti with its lovey turboengine and it had to be in red! But I could not afford one before, however now being 16 years old it was not very expansive. So presently I am the proud owner of this 1995 820Ti in original "Flame Red". It is quite a rarity in Sweden, since there are only 17 cars of this model originally sold - all of 1995 year model. In later years there has been a couple of more cars imported to Sweden but in total there are less then twenty 820 Ti:s on the swedish roads. The body, paint and interior is in quite good condition but even if it is running (and pretty fast too)  there are a lot of things to look after and improve. The original 17" wheels looks quite good, but the low profile tyres (215/45) are not very comfortable! I might try 16" rims with a higher profile tire for better comfort. Hopefully I can tell more about that another time.